fredag 19 maj 2017

Lite historia om bruket som försvann

Björkå bruk anlades vid Björkåns utlopp i Ångermanälven 1771 för stångjärnssmide, men järntillverkningen lades ner på 1870-talet. 1859 uppfördes ett sågverk och några år senare ett träsliperi. Våren 1919 svämmade Björkån över alla bräddar och formligen spolade bort fabrik och flottningsleder. Det som inte spolades bort begravdes i sand och grus, och trämassefabrikationen fick ett abrupt slut. Vad jag förstått så klarade sig alla och ingen omkom. Kvar finns lämningar efter sågverket som består av en vall som löper längst med ån. Man kan även se pålningar för brospannet till en bro som tidigare funnits här. 






Det var bruket som nån gång i början på 1900 talet byggde
Björkå småskola. Skolan och marken överläts sedan  till kommunen på 30-talet. Jag tänker att jag ska försöka få fram mer information om skolans första år. Än har jag inte lyckats, så vet någon om skolans uppkomst och första år så hör gärna av dig.



2 kommentarer:

  1. Så roligt att kika igenom hela din blogg (som jag hittade genom Övergivna platser på Fb). Att ett vackert hus får fortsätta leva. Att du gör så fint, huset, möbler, din konst. Vårt hus är byggt 1906, av min mans farfarsfar som varit i USA i fyra år och tjänat pengar =) så lite skrytbygge för bara 25 hektar, med glasveranda och högt i tak. Timrat. Känner igen dina stora nedrivna sjok av tapeter och linoleumsmatta som en egentligen vill spara men hur och var? Tyvärr har min man varit målare i ungdomen så han vägrar linoljefärg. Så vi har fräst lister och foder, att komplettera med, med de gamla som mall, och tagit fram pärlspont bakom masonit, och sen är allt målat i smakfulla kulörer men med moderna färger... och så är vi inte färdiga förstås, men vi har ju bara hållit på i 25 år än. Och fått barn, skaffat hästar och gjort en massa renoveringar på ekonomibyggnaderna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Jeanette! Erat hus och gård låter helt fantastiskt! Det hade varit jättekul att få se. Jag älskar sekelskifteshus med glasveranda! Att vårda dessa gamla hus tar aldrig slut. Vi måste renovera och pyssla om dem hela livet tills förhoppningsvis kommande generationer tar över. :-)

      Radera