Visar inlägg med etikett pappspänning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett pappspänning. Visa alla inlägg

måndag 20 maj 2019

Början till en walkincloset

Just  nu är jag i full färd med min flytt. Jag tar lite grejer då och då..  Det är vansinnigt vad man samlar på sig så det känns skönt att jag flyttar till ett större boende och inte ett mindre. För då hade jag haft stora problem.
 Dock har jag insett att det bara finns en liten garderob med stång på 340 kvm. Så nu har jag snabbt kommit på en lösning. Snabbt och snabbt! Allt tar tid att göra. Längst upp i ena hörnet finns en kattvind innanför sovrummet som skulle passa perfekt till en walkincloset. Det är ett litet rum på 6 kvm med ett pyttelitet fönster. 
Först tänkte jag bara måla väggarna vita, men så tänkte jag om eftersom det skulle krävas mycket färg att täcka de grova bräderna. Det har tidigare suttit spännpapp som nu var nerriven. Nubb, spikremsor och spännpapp hade jag redan, så i förrgår mätte jag upp våderna. Därefter så blötte jag dem rejält med vatten och rullade in dem i plast över natten. Så igår eftermiddag började jag att spika upp dem. Tror det gick åt drygt 800 nubb, och 6 timmar tog det innan det var klart. Precis när man sätter upp pappen är den fuktig och lite bucklig, men ganska snabbt spänner den sig slät. 
Det som återstår nu är att sätta upp tapetpappersremsor över nubb remsorna. Det får jag visa i nästa inlägg. 
En vägg kommer jag att ha målade bräder. Just nu är den och taket grundmålat. Min idé är att allt ska vara vitt, med hyllor och en lång klädstång. Min vita lilla byrå från barndomen och en stor spegel ska pryda det lilla rummet. Jo, och så en skön ryamatta på golvet. Snart får ni se det också!













torsdag 23 augusti 2018

Vardagsrummet del 3


Så var både lumppapp och spännpapp på plats och det var dags att börja måla. Jag har fastnat för att måla väggarna med äggoljetempera. Det jag gillar med den färgen är att det blir en len, matt yta som känns "levande". Man kan polera den blank men det har jag aldrig provat. Dessutom är det en ganska billig och dryg färg som består av linolja, ägg, vatten och pigment. Alltså inga konstigheter. När jag blandar den brukar jag hälla i pigmenten på känn och då gäller det att blanda så att det räcker. Eftersom det blir svårt att få till exakt samma nyans om den tar slut.

 

Väggarna i vardagsrummet ville jag ha varmt vita, med en gräddig känsla. Så jag blandade i grön umbra och obränd terra i det vita pigmentet. Tills jag var nöjd med nyansen. Sedan var det bara att gå loss med en bred tjock pensel. Två lager färg räckte.
Några dagar senare när vattnet dunstat, samt linolja och ägg börjat oxidera, så var det dags för att mönsterrolla. Den här mönsterrollern såg jag redan för 3 år sedan och ville ha den i det här rummet. Så jag har verkligen längtat efter att få använda den! Färgen jag valt är samma färg som jag har i köket. Grönt. 
När man rollar så börjar man uppifrån och hela vägen ner. Det gäller att ha "tungan rakt i munnen" så att det blir rakt och inte släppa från väggen med rollern när man klättrar ner för stegen samtidigt. Med den här tekniken så blir det aldrig helt jämnt. Vilket jag tycker är charmen. Det syns att det är målat och inte en tapet.








Vad ska jag göra med golvet? Jo det ska jag måla vitt! Men det får bli efter Konstrundan som är om ett par dagar. För nu måste jag fixa iordning ateljén som är en enda röra.
Välkomna att titta på konst och hantverk 25/8 och 26/8 kl 11-18. I år är två av mina döttrar med. Tove som visar ett audiovisuellt verk och Amanda som tecknat och målat.

Vardagsrummet del 2

Att sätta upp spännpapp har jag trott varit besvärligt och svårt. Vilket jag nu upptäckt att det inte är.
Två av väggarna i det blivande vardagsrummet är råspånten synlig efter att jag rivit ner den gamla spännpappen för ett par år sedan. Nu var det dags att sätta upp ny och allt material beställde jag från Gysinge.
Efter att ha mätt upp alla våder till rätt längd så blötte jag pappen på båda sidor och rullade ihop dem. Alla rullarna virade jag sedan in i plast så att de inte skulle torka och så fick de ligga och vila till dagen efter.

Hur man skulle göra hade jag läst mig till på Gysinge's hemsida. Våderna var fuktiga när jag en efter en tog dem ur plasten för att spika upp dem på väggen. Vid ett par ställen blev jag riktigt orolig för att det blev bubbligt vid kanten. Men när pappen torkat så blev det alldeles slätt. Det hade verkligen spänt sig mot väggen!



Det blev ca 1000 spik innan jag var klar med rummet. Och jag kan säga att det kändes i handen och armbågen flera dagar efter. Fortfarande efter nästan två veckor så domnar tumme, pekfinger och långfinger bort när jag sover och vid vissa rörelser.


Jag var lite orolig att spikremsorna skulle synas. Eftersom pappen ligger omlott och så spikar man fast pappspiken med en nubbremsa under. Det blir därför ganska tjockt. Jag hade alltså inte en aning om hur resultatet skulle bli. Så det var bara att lita på instruktionerna jag läst, och köra på.
Dagen efter, när pappen hade torkat fanns det inte en bubbla någonstans. Allt var slätt! Gud vad stolt jag kände mig som fixat det. Så långt.
Just det. Hörnen hade jag klippt av spännpapp och vikt på mitten och limmat fast med tapetklister.

Nu var det nästa moment. Att klippa till 10 cm bred torr remsa och 20 cm klister remsa som skulle täcka skarvarna med spik. Dessa remsor klipps i obehandlat tapetpapper. När alla remsor hade rätt längd och tapetklistret var färdigblandat så var det bara att sätta igång.


Torr remsan som inte alls är torr, blöts i vatten. Jag gjorde så att jag rollade tapetklister på den breda remsan och la den våta "torr remsan" i mitten. Sedan var det bara att börja "tapetsera" över skarvarna. Därefter var det bara att vänta tills det torkat.
Och vet ni vad!! Spikremsorna syns inte! Det är ganska ofattbart att det kan dölja så bra.


Sedan var det dags att grunda med äggoljetemperan som jag blandat.